|ETTJAVLANAMNBARA: sol och vind det ger mig skön energi

Tisdag. Denna andra veckodag som ständigt återkommer, idag med moln och regn och bitterhet. Insikten om att man måste hålla uppe med träningen längre än en vecka för resultat kom som ett slag i magen. Aja..... ser i alla fram emot morgonkaffet.

Men i söndags var det andra bullar, på riktigt alltså. Jag vaknade klockan åtta på morgonen av att solens klara strålar dansade över mina ögonlock och sa: Upp och hoppa! Så jag steg upp och sade till mig själv att idag ska jag carpe diem. Jag åt frukost, jag skypade och sedan så gick jag sjunde avenyn ner till Tribecca.

Jag var på exceptionellt bra humör pga att solen sken så fint. AHH solen, jag älskar dig verkligen så himla himla mycket. Allt blir bara så mycket bättre/finare/lyckligare. Bilden nedan: ett ruckligt gatuhörn där det pågick någonslags reparation inuti byggnaden. Ut hördes ljuden av hammarslag och gammal jazz.

FIKA, ett Svenskt café, har öppnat nere i Tribecca så jag och Anna tog oss ann uppgiften att äta något från menyn. Jag åt sandwich Överkalix; en slags tunnbrödrulle med gravad lax, ruccola och en mycket god dressing. Slukade mackan på en sekund. Drack kaffe som smakade kaffe och åt en liten liten liiiten chokladboll och efter det: en satans god bulle. Nästa gång blir det köttbullarna. Tjejen i kassan var svensk, så vi beställde därför på svenska. Det kändes märkligt, jag har ju pratat Svenska ändå varje dag sedan jag kom hit men aldrig under omständigheter där jag ska till att vara artig eller formell. På engelskan är man mycket artigare. När jag skulle till att beställa mig chokladboll sa jag: en chokladboll gärna. HAH. Det låter ju inte ens konstigt när jag säger det nu, men det kändes weird. "Tack så mycket". Jag vet inte, kanske kändes det konstigt för att jag uttalade varje bokstav. t a c k s å m y c k e t . Senare på kvällen träffade jag Viktors familj, mycket trevliga, kände samma problem där. "It was very nice to meet you = det var m y c k e t t r e v l i g t att träffas.Säger man så? Jag vet inte. Kanske för att alla dessa artighetsfraser sitter så inprintade på engelska att när jag ska prata på svenska måste jag tänka om tänka rätt. Men gött Fika var det i alla fall.