lördag 17 november 2012

Hejsan mamma, hejsan pappa, hejsan kompisar. Hejsan hejsan.

Jag försöker tänka ut något finurligt att skriva om min tvåmånadersdag som jag firat så stort idag men det vill sig liksom inte. Ska jag prata om hur det kändes att stå på Arlanda och sedan se den svenska marken försvinna under flygplanets vingar, hur jag kände att Carpe Diem fick en ny betydelse, så kommer det bara bli så sentimentalt och det har jag faktiskt ingen lust med.

Jag har inte haft någon direkt hemlängtan, ibland saknar jag att lättheten i att kunna se på tv eller ta en promenad med hunden. Det händer att jag tillfälligt glömmer bort att jag inte kan ta bilen till mormor och morfar och hälsa på, och då känns alla väldigt långt borta, men det går snabbt över. Det är inte mycket jag kan göra åt saken här ändå tänker jag. Men Sverige saknar jag inte.

Nu har jag kommit in i vardagen; jag jobbar, jag träffar vänner, jag pratar med papporna och så vidare. Det är fint. Det känns fint att gå i svettiga skor hem från gymmet och inte veta om jag ska ta Broadway eller 5th avenue för att snabbast komma hem. Men det är en låtsasvärld som en vän så fint sa. Vi lever och jobbar helt för en annan familj, under deras villkor och standard. Man sätter alltid sig själv i andra hand. Jag jobbar 45 timmar i veckan, där jag bor, så för att komma bort från jobbet måste jag lämna mitt 'hem'. Det är hårdare än vad jag trodde, men många saker är också roligare, och mycket som jag inte trodde att jag skulle uppskatta uppskattar jag; som relationen med barnen. Jag trodde inte att jag skulle uppskatta barnen som jag - ibland - faktiskt gör.

Roliga saker jag gjort: första veckorna var ensamma - ensam behöver nödvändigtvis inte vara något negativt, kanske lite jobbigt meeeen de e sånt man måste ta ibland - många lunchar tillsammans med haruki murakami ch så vidare. Sedan träffade skaffade jag kompisar genom den effektiva metod jag väljer att kalla 'tjat och envishet'. Då blev det andra bullar! Jag har varit till Washington dc, jag har överlevt Sandy, jag har ätit en jävla massa mat, och nu har jag även bokat en bussbiljett till Kanada nästa helg. Gött mos!

Ja, det här tog så lång tid att skriva och klockan är sent så jag har varken ork eller lust att komma upp med ett bra avslut. Dessutom går Walk the line på tvn. Här kommer lite blandade bilder; Mycket nöje! Hej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar