Gud så trött jag är. Jag lyssnar alltid på musik innan jag somnar och igår kväll hann jag inte ens lyssna klart på första låten innan jag totalt däckade. Första låten är då How med Regina Spektor (mycket bra) och är 4.45 minuter. Det måste vara rekord. ...Fast nu när jag tänker efter så var det nog inatt en sablans jävla lastbil stod nere på gatan och lät så jag trodde att jag skulle börja gråta. Jag bor på sjunde våningen men det lät så mycket att den lika gärna skulle kunna stått gömd under skrivbordert. Jaja. Jag ser emot att få gå och lägga mig ikväll.
(Det jag nu ska berätta kan ej, utan större besvär och tankegång, på en smidigt sätt sliras in i den övriga texten så jag sätter den i en parentes bara. Micket Zmidigt. Jag vet inte ens om jag vill berätta det pga självförnedring, men jag har hört att det är så man skaffar followers såatt.. Jag har, under de senaste två veckorna, blivit kallade både för Sir och Bro. - Här följer plats för den tystnad som uppstår när man tappar sitt paraply, får tillbaka sitt paraply med ett 'you dropped this bro', går iväg och sedan i huvudet hör ordet Bro eka mellan hjärnväggarna - ... Jag vet inte vilket jag föredrar, sir/bro, men jag vet att när jag blir kallad Dude kan jag dö nöjd.)
Igår var jag i alla fall ledig hela dagen så jag och Viktor tog tuben ut till Brooklyn för att do some shopping. Vi gick runt, hit och dit, köpte lite klä'an och sådär da. Sedan mötte vi upp Andreas och Anna för att åka upp till Rockafeller och se Julgransshowen. Vet inte riktigt vad det innebär med Julgransshow, och inte heller fick jag reda på vad en Julgransshow är; Det var så otroligt mycket folk. Sjätte avenym var helt avstängd för fotgängare att passera så folk stod i kö i vissa korsningar för att få komma över till andra sidan. Så vi kom dit, såg folkmassan på ca hela Sveriges befolkning, och tänkte att så häftigt kan det inte vara, let's go down town again (för down town e ju ba så mycket bättre än up town, ya know). Vi gick till en Mexikansk restaurang Anna hört ska vara bra och oh my fucking god: när jag skaffar eget hus ska det inredas sådär och jag skall kalla det Casa tu Maja. Det hängde teckningar och glitterglansiga girlanger i taket, röda, gula och gröna ljusslingor på väggarna och gröna plantor i baren. Maten var mexikansk, musiken var en blandning mellan billig hip hop och 90tals pop. Och eftersom att det var onsdag var det en special hoola hooter contest. Den som klarade av att rockringa i två minuter vann gratis shots till sitt bord. Så spank god att Anna är en champion på rockring och att alla vill gå och kolla på Julgransshowar. Fett med nice.
Lyssnar på massa podcasts om Svenska mord för övrigt. Och (!), bäm bäm bäm, i måndags var första dagen på 20 år utan ett endaste våldsbrott i New York. Historiskt, skakande, rörande, imponernade, gripande - och jag var där.
Ze citizens of Gotham can walk safely on ze streets once again.
//Maja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar