Föregående inlägg skrevs ner i min dagbok för cirka tre veckor sedan, att påstå att den känslan fortfarande sitter i vore en lögn. Det jag känner nu kan snarare liknas som någon slags ångest. Kanske är det resfeber, jag vet inte. Jag har aldrig varit nervös över att resa förut, förutom när jag gick i trean och vi skulle på klassresa strax utanför Gävle i tre dagar, då panikångestgrät jag och bad om att inte få åka. Och riktigt så illa är det ju inte nu. Annars så levererar Ljusdal som vanligt. Linnéa bryter ner mig menalt genom att första tvinga mig till att träna tills den grad att min kropp inte orkar lyfta ena armen och sedan mata mig med sushi. Jag och farmor kastar stenar på gamla tanter och nu ska jag försöka testpacka min väska. Med andra ord är det fyra dagar kvar. HEJDÅ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar