Ibland går det bra och ibland går det dåligt, just nu går det bra för: jag ska åka till Los Angeles om två veckor. Det känns riktigt jäkla gött då jag ej trott att jag ska få någon tid alls att resa och nu plötsligt har jag en, eventuellt tre veckors, semester. Vad hände? Jag frågade Scott om min lediga helg var 18e maj som vi sagt och han svarade "Ja, det blir nog så att du får fyra dagar ledigt om det är lugnt. Eller vänta, det blir nog sex till och med." Då kan jag åka någonstans tänkte jag och nu har jag flyg och hostel bokat. Om två veckor far jag, satan. Det är karma. Precis som jag accepterat mitt öde att det blir inget resande för mig så sträcker Gud ut sin högra hand och ger mig sex dagar utan jobb. Spank you God! Det känns spännande att resa själv, lite läskigt men mest spännande. Jag tänker att folk ska se mig som en ensam och stark vandrare längs livets stig, med bara sina djupa tankar som sällskap. Ungefär som jag såg på tjejen i Bosnien som hade gått hela vägen själv från Schweiz till Sarajevo bara för att hon ville "få lite frisk luft". Åker dock inte till LA av den anledningen, även fast luften nog kan vara friskare där. Ljumma havsbrisar sitter väl aldrig fel liksom. Jag hoppas dom är ljumma i alla fall.
Hur som: I new york är våren kommen på fullaste allvar. Träden är gröna och körsbärsträden håller på att tappa sina rosa blommor, det är soligt och varmt och uteserveringarna är alltid fulla. Det luktar mat, det spelas musik och jag och barnen spenderar nästan all ledig tid i parken. Om en månad åker Anna hem, min kära vän. Det kommer bli tomt här nere utan henne.
Okej bloggen; vi hörs la igen om en vecka eller två!
hejdå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar